det känns som att det är alldeles för mycket som händer just nu. jag tänker på tok för mycket.
känslor som går upp och ner. minnen som man inte vill glömma, minnen som försvinner. jag känner
mig ensam, men ändå så stark. ena stunden är man ensamast i världen, andra studen bryr sig alla.
vet inte hur jag ska förklara, det är inte lätt.. vet inte riktigt hur jag ska må heller. jag är så sjukt
lycklig, men jag saknar vissa personer.
jag skulle kunna krypa ner i sängen, linda in mig i ett varmt täcke och bara vara. det är mysigt.
men samtidigt så klarar jag inte av det längre. gillar inte känslan av att vara ensam. vill vara med
någon. vill vara med dig <3
det finns mycket jag önskar man hade gjort annorlunda.. men det är bara ta tag i saker och ting,
vara stark och fortsätta orka! jag orkar det vet jag. jag är inte samma människa som jag var förut


Emelie